Om friheten

Liberalism

Vem som helst kan kalla sig liberal och idag gör många politiker anspråk på att vara liberaler. Det de menar är en slags en allmän förståelse för den enskilda individen. Liberalismen är i själva verket mer komplex än sådan allmän välvilja.

Ta som exempel det privata ägandet.

Rätten till egendom är en mänsklig rättighet. Men vi vet också att ett obegränsat privat ägande utestänger människor från stränder, skog och mark. Liberaler väger i sådana lägen samhällsnyttan mot individens egna behov och ser ingen motsättning mellan intresset för individ och stat eller kommun.
Därför förespråkar liberaler – trots det starka betonandet av privat ägande – att kommun och stat ibland köper och äger mark.

En annan fråga är var gränsen för respekt för den enskilda individen går i sociala sammanhang. Vi ska veta att beslut som handlar om hur och var vi bor och hur vi lever bara berör oss själva så länge ingen annan tar skada av vårt sätt att leva eller vara.

”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring” skrev biskop Thomas. Liberalismens fader J S Mill var också tydlig när han påpekade att”… varken någon enskild människa eller något antal människor har rätt att säga till en annan människa i mogen ålder att hon för sitt eget bästas skull inte får lov att förfoga över sitt liv som hon själv behagar.” Ett liberalt förhållningssätt är yttersta respekt för den personliga integriteten.

Friheten är ändå inte total. Där den personliga friheten skadligt påverkar andra träder samhället in och ska så göra.

Men därifrån och till socialismens centralism är steget långt.

Folkpartiet Tyresö

Läs mer om liberalism